Hanteringspanel för laddning i gemensamma utrymmen: uppföljning per användare i flerbostadshus
Den tekniska delen av elbilsladdning i ett gemensamt garage är inte så svår som många tror: en lämplig ledning dras, laddboxen monteras på väggen och bilen laddas. Det svåra börjar efteråt. Vem använde elen? Hur ska kostnaden fördelas? Vad händer om någon som inte bor i huset kommer och använder laddaren? Svaret på de här frågorna finns inte i själva laddboxen, utan i hanteringspanelen bakom den. I gemensamma utrymmen avgörs beslutet oftast inte av laddarens effekt, utan av om det här hanteringslagret finns eller inte.
Varför är laddning i gemensamma utrymmen ett eget problem?
En laddbox i ditt eget garage har en enda användare; elmätaren är redan din och förbrukningen hamnar direkt på din egen räkning. I ett gemensamt utrymme matas laddboxen däremot oftast från den gemensamma elen och används av flera personer. Om fyra saker inte är klarlagda på förvaltningssidan blir laddaren snart en källa till konflikter:
- Behörighet: vem får använda laddaren, och gäller det även gästers bilar?
- Mätning: hur mycket energi har varje användare förbrukat?
- Kapacitet: överskrids husets abonnerade effekt om två bilar börjar ladda samtidigt?
- Ansvar: vem sköter felanmälningar och fördelningen av kostnaderna?
De fyra punkterna pekar egentligen på ett och samma behov: att det registreras vem som använder den gemensamma laddaren, hur mycket och med vilken behörighet. Utan registrering blir kostnadsfördelningen en gissning, och gissningar är det som snabbast skapar oenighet i ett flerbostadshus.
Vad gör hanteringspanelen egentligen?
Hanteringspanelen är programvaran som styr laddboxen på distans via protokollet OCPP. Hos Bemis används panelen både i webbläsaren och i mobilappen; laddboxen ansluts till internet via Wi-Fi, och på modeller med GSM-modul via mobilnätet. I gemensamma utrymmen sköter panelen följande:
- Användarhantering: administratören skapar användare i panelen och drar in behörigheten när det behövs.
- Koppling av RFID-kort: varje användare får ett kort; den som saknar registrerat kort kan inte starta laddaren.
- Rapportering per användare: hur mycket energi varje användare har förbrukat visas separat.
- Fjärrövervakning och styrning: laddsessionen följs i realtid och kan startas eller stoppas på distans.
- Dynamisk lastbalansering: när flera laddboxar används samtidigt fördelas den tillgängliga effekten automatiskt så att abonnemangsgränsen inte överskrids.
- Pris per kWh: administratören anger energipriset per kWh i panelen.
- Förbetalt saldo på RFID-kortet: administratören laddar kortet med saldo i förväg; användaren kan bara ladda så länge saldot räcker, och när det är slut fungerar kortet inte längre.
De två sista punkterna förändrar i grunden det verkliga problemet i gemensamma utrymmen, nämligen betalningen. I det klassiska upplägget förbrukas energin först, sedan räknar man ut vem som ska betala vad och jagar pengarna. Med förbetalt saldo blir ordningen den omvända: administratören anger priset per kWh, laddar användarens kort med saldo, och användaren laddar bara så mycket som saldot räcker till. När saldot är slut fungerar laddaren inte med det kortet. Det uppstår alltså aldrig någon fordran att driva in, och förvaltningen ser hela tiden vad som har förbrukats genom rapporten per användare.
Varför blir programvara för laddhantering en egen kostnadspost?
Laddboxen köps en gång; hanteringsprogramvaran är däremot i branschen oftast upplagd som en löpande kostnad, i form av ett månadsabonnemang eller en årlig licens per laddbox. Den posten ser liten ut för en enda laddbox, men när antalet laddboxar växer blir den märkbar i driftskostnaderna och gör beslutet svårare i gemensamma utrymmen. Förvaltningar jämför ofta priset på laddboxen men räknar inte med abonnemangskostnaden som följer efter.
Hos Bemis är hanteringspanelen för gemensamma utrymmen kostnadsfri. När du köper laddboxen ingår panelen; du betalar inget separat abonnemang eller någon licensavgift. För en förvaltning som utvärderar en investering i gemensamma utrymmen är det skillnaden mellan en engångskostnad och en löpande kostnad, och det påverkar direkt den totala ägandekostnaden.
Vilka laddboxar ingår den kostnadsfritt i?
Den kostnadsfria hanteringspanelen gäller för familjerna Charger Plus 2 och Charger Pro 2, som är utformade för delad användning. Båda serierna stöder protokollet OCPP 1.6, använder RFID-kort för behörighet och har en effekt som kan ställas in mellan 3,7 och 22 kW. På produktsidorna är dessa laddboxar märkta med märket Kostnadsfri hanteringspanel; instegsmodellen Charger 2 är däremot inte utformad för hantering av delad användning.
Tre saker att klargöra före installationen
- Förvaltningsbeslut: i Turkiet kräver installation av en laddare i gemensamma utrymmen ett beslut av lägenhetsägarna. Skriv ner från början vilka användare som ska få behörighet och hur kostnaden ska fördelas.
- Elinfrastruktur: ska laddboxen matas från den gemensamma elmätaren eller ska en separat ledning dras? En behörig elektriker bör bedöma den befintliga elcentralen och den abonnerade effekten.
- Kapacitetsplan: en bil i dag kan vara tre i morgon. En laddbox med stöd för dynamisk lastbalansering besparar dig kostnaden för att förstärka ledningen senare.
Upptäck AC-laddstationer byggda för gemensamma utrymmen, där hanteringspanelen ingår kostnadsfritt.
AC-laddboxmodellerVanliga frågor
Vem betalar elen för en laddare i garaget i ett flerbostadshus?
Om laddboxen matas från den gemensamma elen hamnar förbrukningen först på de gemensamma kostnaderna, vilket innebär att grannar som aldrig använder den också delar på utgiften. Hanteringspanelen löser detta i två steg: varje användare får ett RFID-kort och den förbrukade energin rapporteras per användare; dessutom kan administratören ange priset per kWh och ladda kortet med saldo i förväg. Eftersom användaren bara laddar så mycket som saldot räcker till är beloppet som belastar de gemensamma kostnaderna betalt i förskott, och det finns ingen fordran kvar att driva in i efterhand.
Måste jag betala en månadsavgift för programvara för laddhantering?
I branschen erbjuds programvara för laddhantering oftast som månadsabonnemang eller årlig licens per laddbox. Beloppet ser litet ut för en enda laddbox, men när antalet laddboxar växer blir det en permanent post i driftskostnaderna och förlänger återbetalningstiden för investeringen i gemensamma utrymmen. Bemis hanteringspanel för gemensamma utrymmen är kostnadsfri: den ingår med laddboxarna Charger Plus 2 och Charger Pro 2, och det tillkommer inget separat abonnemang eller någon licensavgift. När du jämför laddboxar bör du alltså inte bara titta på priset för hårdvaran, utan även på programvarukostnaden som följer efter.
Kan någon som inte bor i huset använda laddaren?
Behörigheten styrs med RFID-kort; den som inte har ett kort registrerat i panelen kan inte starta laddaren. Administratören kan när som helst lägga till en ny användare i panelen eller dra in behörigheten för en befintlig användare. Om gäster ska få ladda, och vem som är behörig under vilken period, ligger därmed helt i förvaltningens händer. Så fort behörigheten för en boende som flyttar dras in i panelen kan personen inte längre använda laddaren; det behövs inga fysiska åtgärder som att samla in kort eller byta lås.
Räcker husets el om flera bilar laddar samtidigt?
Dynamisk lastbalansering finns precis för detta: när laddboxarna används samtidigt delar de på den tillgängliga effekten och förhindrar att husets abonnerade effekt överskrids. När två bilar börjar ladda samtidigt löser säkringen därför inte ut; varje bil tar bara lite längre tid att ladda. Hur många bilar som ska kunna ladda samtidigt, husets abonnerade effekt och den befintliga installationen bör bedömas tillsammans med en behörig elektriker. Att välja en laddbox med stöd för lastbalansering skjuter dessutom upp kostnaden för att förstärka ledningen när antalet bilar växer.
Kan jag använda hanteringspanelen i mobilen?
Ja. Panelen kan användas både i webbläsaren och i mobilappen; administratören kan titta på rapporter i datorn och sköta det dagliga arbetet i telefonen. Laddboxen ansluts till internet via Wi-Fi, och på modeller med GSM-modul kan den även anslutas via mobilnätet. Det andra alternativet är särskilt användbart i underjordiska garage, eftersom husets trådlösa nätverk ofta inte når ner till källarplanet. Anslutningssättet väljs vid installationen, och möjligheten att övervaka laddboxen på distans är beroende av det.
Vilka Bemis-laddboxar stöder hantering av gemensamma utrymmen?
Familjerna Charger Plus 2 och Charger Pro 2 är utformade för delad användning. Båda har stöd för OCPP 1.6, behörighet via RFID-kort och dynamisk lastbalansering; effekten kan ställas in mellan 3,7 och 22 kW och därmed begränsas efter husets installationskapacitet. I dessa två familjer är hanteringspanelen för gemensamma utrymmen kostnadsfri, och laddboxarna är märkta med märket Kostnadsfri hanteringspanel på produktsidorna. Instegsmodellen Charger 2 är däremot utformad för ett hem med en enda användare och omfattas inte av hantering av gemensamma utrymmen.
Vad händer när saldot på RFID-kortet tar slut?
Ett kort utan saldo kan inte starta någon laddning; laddaren fungerar inte med det kortet. Användaren ber förvaltningen att fylla på saldot och fortsätter sedan som vanligt. Påfyllningen görs av administratören i panelen, så användaren behöver ingen separat betallösning. Upplägget fungerar särskilt bra i flerbostadshus och bostadsområden: förvaltningen får betalt först och användningen kommer sedan; ingen behöver ringas upp om skulder och inga överraskande belopp hamnar på de gemensamma kostnaderna.
Utvalda produkter
Lösningar från vår egen tillverkning som hör till den här guiden.
Låt oss välja rätt produkt tillsammans
Osäker på vilken produkt som passar din bil och din elinstallation? Kontakta oss så hjälper vår auktoriserade återförsäljare eller vårt säljteam dig.
- Tillverkning i egen fabrik sedan 1994
- CE-certifierad produktfamilj
- 2 års tillverkargaranti
- +90 542 773 72 94 trade@bemis.com.tr
